Hängmatta och terränglopp i Österlen

På torsdagen vaknade jag med ont i halsen. Hälsenan har trilskats senaste veckorna vilket gjort att jag inte kunnat löptränat alls så mycket som jag planerat. Och nu halsen!

Jag har hört ända sedan barnsben att halsont inte är att leka med och att det är vila som gäller… Men eftersom jag ändå var i Karlskrona på jobb under fredagen hade jag möjlighet att vänta till sista sekund för att bedöma chanserna att bli frisk och hel till lördagens terränglopp på Österlen.

Gjorde en räd på apoteket och sprayade sedan svalget med Coldfri i princip varje timme hela torsdagen och hela fredagen (vilket var en utmaning då jag höll föredrag och workshop hela dagen i Karlskrona). Har även smort Voltaren på hälsenorna morgon och kväll sedan i måndags…

Från Karlskrona via Kristianstad där jag hämtade upp Marcus, och sedan körde vi ner mot Österlen för att hitta lägerplats.

2018-04-14 07.35.162018-04-14 07.45.092018-04-14 08.23.132018-04-14 08.16.20

Efter en stärkande nattsömn i hängmattan under stjärnorna i närheten av Verkeåns naturreservat vaknade jag – halsen var faktiskt bättre, right? Sprayade en sista gång och käkade pannkakor och havregröt tillagade över öppen eld. Försökte intala mig att hälsenan också blivit bättre, och när solen bröt fram i startområdet bestämde jag mig. KÖR! Jag kan ju alltid i värsta fall se det som en vacker skogspromenad om pulsen skulle börja skena, eller att hälsenan skulle ömma.

Själva loppet var fantastiskt. Vackert, bra mix av lättsprungen stig och några tekniska partier. Ganska flackt, men ändå helt klart trailkänsla och tillräckligt många höjdmetrar för att hälsenan inte skulle bli helt bortglömd…

2018-04-14 11.27.32

Efter bara 5 km vågade jag mig dessutom öka på lite. Luften, temperaturen och miljöerna bara stärkte självförtroendet och mitt val av klädsel (shorts och kortärmad merinoull) var perfekt. Det var lite kyligt i starten, men alldeles lagom när jag väl var igång.

Efter ca 12 km la min klocka av, så jag fick springa helt på känsla och eftersom det inte sitter km-markeringar längs banan hängav jag mig helt åt att bara njuta. Målet ligger där det ligger – ingen idé att hänga upp sig på hur långt det är kvar. Vid den enda vätskekontrollen fanns varm blåbärssoppa vilket var magiskt!

Sista biten började både höfter och hälsena göra sig påminda, men då var jag så glad över att jag faktiskt sprang – och med en hyfsad hastighet också – att jag bara log ändå.

Rusade uppför slottstrapporna på upploppet och kom i mål på 2:04. Helt klart snabbare än jag förväntat mig. (Jag var ju redo att promenera i värsta fall!)

2018-04-14 10.42.26

Väl i mål fick jag den fina medaljen i trä, och en kåsa äppelmust från Kivik som var så god att jag nästan fick tårar i ögonen!

Fantastisk upplevelse – jag kommer att springa Österlen Spring Trail nästa år igen och rekommenderar verkligen loppet. Det är ett mycket bra insteg för den som vill prova halvmaraton i terräng. Vackert och lättsprunget.

Tack Marcus för pepp och sällskap! Ser fram emot nästa trailäventyr!

 

Annonser

Bokskogsäventyr i mongolisk yllehydda

I bokskogarna runt Frostavallen finns, förutom rester av vulkaner som var aktiva under Jura, ett gäng mongoliska ”yllehyddor” (jurtor) som man kan bo bekvämt i. Under tidiga maj gör sig de stora bokskogsområdenas pelarsalar sig bäst. Dessutom har myggen inte kommit ännu. Runt Bjäret och Ulfsbjär går mycket vackra stråk med rasbranter, varierad terräng och natur.

2017-05-06 14.58.10-2
Vår jurta med vackra handmålade detaljer både inom- och utomhus.
2017-05-06 17.01.25-2
Bokskogsvandring i uråldriga vulkanområden.
2017-05-06 17.08.38-2
Naturstråken är bedövande vackra.
2017-05-06 18.02.22-2
Utekök med förnämliga råvaror.
2017-05-06 18.56.40-2
Hjortfärsbiffar, vitkål, stekt palsternacka och potatis, frästa nässlor och broccoli. Serverat med blåmögelost från det lokala osteriet. Till efterrätt äppelkompott med lokal honung och handplockad rosmarin. Allt lagat över öppen eld så klart.
2017-05-06 19.08.35-2
Stora hyddan ”Älvan”.
2017-05-07 12.37.28-2
Vedeldat kaffe på turen.

 

Hovs Hallar

Testade ultralätt packning som kan användas på en trenattsresa med trailrunning som tema. Så kallad fastpacking.

Det som krävs är en bra trailrunningsäck som sitter bra när man löper, samt en mer kompakt dunsovsäck än de jag har idag (syntet som är alldeles för bulkiga).

Själva vandringen den här helgen var strålande. Enda missödet var att jag blev överraskad av en åskstorm som rullade in från havet precis när jag satt och lagade middag. Jag fick fly in i en närbelägen liten grotta.

2016-07-04 12.28.412016-06-25 21.34.50-32016-06-25 18.26.53-22016-06-25 19.33.13-2

Tentstile Stingray

Söderåsen och Hjortsprånget

Så var vi tillbaka i Söderåsens nationalpark igen. Denna gång höll vi till kring södra delen av parken och fick fin utsikt från Hjortsprånget, som ligger längs Skåneleden.

Vi provade det hängande tältet Tentsile Stingray som fungerade utmärkt. Man måste dock vara noga med att det är uppsatt så horisontellt som möjligt. I övrigt är det lätt att sätta upp – men självfallet lite tungt att bära längre sträckor.

Plockar fram apgenerna...
Plockar fram apgenerna…
Steker pannkakor över öppen eld.
Att bli serverad frukostpannkakor är rätt lyxigt ändå.
Lättvandrat och vackert.
Lättvandrat och vackert.
Tentstile Stingray med härlig utsikt i bokskogen.
Tentsile Stingray med härlig utsikt i bokskogen.
Tentstile Stingray
Tentsile Stingray

Julsovet 2013

Vid ett vindpinat Hovs Hallar fick vi storslagen utsikt över betade strandängar, klippiga havsvikar, sandstränder, lerig björkskog och ett grått hav. Efter en promenad över Knösen hittade vi vindskydd där vi grillade korv, och pratade om resande och hur man organiserar sin fotosamling.

Söderåsen och Kopparhatten

Söderåsens naturreservat kan bjuda på mycket under en helg. Aggressiva svanar och ösregn exempelvis. Men också underskön natur och möjligheten att gästa gamla torp som byggts om till gäststugor. Det finns tre stycken i naturreservatet, varav en måste bokas (Killastugan). Den här gången tog jag och barnen bilen in till reservatet och övernattade i tält vid Liagården. Vi var inte ensamma denna helg, men det gick bra ändå trots att det bara fanns en vattenpump att dela på. Andra natten hade vi hyrt Killastugen, men barnen ville så gärna sova i tält att vi inte utnyttjade själva stugan så mycket. Vatten, ved och dass var dock värdefullt att ha tillgång till. Vädret ja. Det ösregnade i princip konstant fredag-söndag, men vi var vid gott mod allihop ändå. Dimmorna och regnet gjorde till och med utsikten från Kopparhatten lite extra dramatisk.

2013-06-30-09.52.42

2013-06-30-10.00.09

Skåneleden med guldkant

Svenska Turistföreningen har ett väldigt förnämligt vandringspaket som heter Endagsvandring med Guldkant. Perfekt födelsedagspresent som förgyller en höstig helg i oktober för både givare och mottagare. Vi utgick från det trevliga vandrarhemmet i Kivikstrand där vi åt en god frukost innan vi begav oss söderut mot Brantevik. Vandringen går förbi äppelmusteriet, genom Stenshuvuds nationalpark, längs den vidsträckta stranden, förbi Simrishamn och de små fiskebyarna till Brantevik. Allt som allt 25 kilometer ganska lätt vandring, även om den mjuka sanden känns i vaderna efter några kilometer.

I vandringspaketet ingår ett generöst lunchpaket från Kivikstrand och middag på Branteviks Bykrok. Efter frukost på Branteviks vandrarhem tar man bussen tillbaka till Kivikstrand.