Hallandsleden är 38 mil från norr till söder. På tre dagar hinner man inte med hela, så denna gång startade jag i Kungsbacka och gick söderut. Leden går i en gränsbygd där många slag mellan Norge, Sverige och Danmark stått. Därför kantas leden av minnesmärken och kulturgeografiska lämningar.
Insteget för min del var strax norr om Fjärås Bräcka. Vandringen började väldigt blött, och jag hade glömt min påse GORP. Men jag blev tröstad av rikliga snår med vildhallon, blåbär, björnbär, harsyra och till och med några tidiga lingon!
Fjärås Bräcka har ca 14 000 år på nacken och formades under inlandsisen. Vallen är 77 meter hög, 500 meter bred och ca 4 kilometer lång.
I närheten ligger Ligravfältet från järnåldern. En mängd stenstoder har rests här, av okänd anledning. Högst är Frodestenen på nästan 5 meter.
Lite lyxigare middag: misosoppa till förrätt, penne med pecorinoost och valnötter. Lite torkat renkött till. Avslutas med nyponsoppa och mandelbiskvier.
Äskhults by är väl värt ett besök. Ett titthål till en levande 1700-talsby.
Sovplatsen låg i ett magiskt bokskogsljus med en hel pelarsal att sätta upp hängmattan i. Det var inte bara jag som besökte platsen. Mitt i natten blev jag plötsligt väckt av ett frustande. En nyfiken älg undersökte min hängmatta. Den satte av i sken när jag yrvaket röt till. Resten av natten blev lugn och skön.
Ytterligare en kulinarisk höjdpunkt blev pasta med tapenad, vitlök, tomatpuré och rökta sillfiléer i närheten av en liten sjö.
Flakes of Mind 