25 augusti
Jag, Ola, Andrew och Heiko gav oss av torsdags kväll i Valianten. Destination Wilpena Pound i Flinders Ranges för att klättra. Vi lämnade Adelaide vid 22.30-tiden. Vägen till Flinders är lång och rak. Jag körde större delen av sträckan. Under 4 timmar mötte vi 5 fordon. Hur ödsligt som helst. Vi slog upp tältet i en liten outback town och sov några timmar innan bensinstationen öppnade. Tankade och köpte kaffe och ny propangasflaska och körde sedan vidare. Att ta sig till campingplatsen var ett helt företag. En 4WD hade varit bra! Vädret var ganska dåligt, och risken för regn var stor hela tiden. Korta skurar gjorde att vi inte klättrade på fredagen. Vi gick till vänster och undersökte klippan och tyckte att den verkade porös och lös. Inget bra tecken. Istället vandrade vi upp till the Top Camp, vidare upp i Central Gully (där vi tog vatten i vattenfallet) och upp på toppen av Wilpena Pound. Beundrade utsikten ett tag och vandrade sedan ner mot campingen igen. Väl nere grillade vi stekar som Andrew marinerat och drack lite whisky vid elden.
26 augusti
Lördagen började bra med sol och blå himmel. Vi åt frukost, packade våra grejor och gav oss av. Såg en känguru på vägen. Vi nådde återigen the Top Camp där vi tog lite kort och spanade efter en bra led. Vi placerade vattenflaskor under i ett vattenfall för att fylla dem. Det fanns inga faciliteter på campingplatsen nämligen. Andrew och Ola tog topprep och jag och Heiko gav oss av för att leda Hair, en grad 9 på 65 m (två replängder minst). Första pitchen gick hyfsat, även om jag blev så pumpad att jag ”föll”. Ryggsäcken gjorde sitt, liksom den lösa stentypen. Ett fotgrepp lossnade för mig. Jag är glad att jag inte ledde. Heiko fortsatte sedan, men klättrade fel, svor över den lösa stenen och klättrade tillbaka. Han satte en cam, och jag var sedan tvungen att fira ner honom till en avsats i camen. Han fick backtracka lite och sedan försöka igen. Då lossnade en STOR stenbumling som han haft fötterna på. Camen höll som tur var, men leden är numera förstörd… Det var Heikos första fall på natural pro. Det var ingen idé att fortsätta så han klättrade tillbaka och vi riggade ytterligare säkring i belayen på första pitchen. Sedan var det bara att fira ner sig igen. Väl nere började vi diskutera hur vi skulle få tag i den kvarlämnade utrustningen. Eftersom klockan var närmare 15.30 bestämde vi oss för att vänta till dagen efter eftersom det skulle hinna bli mörkt. Vi mötte upp med Ola och Andrew och gick ner till lägret. Jag och Ola vandrade upp på en kulle i närheten och spanade. Naturen här är helt underbar. Sedan lägereld, öl, pasta och chili och den sista whiskyn. Trötta och matta la vi oss.
27 augusti
Jag och Heiko fick låna ett 100 m statiskt rep av Justin som hängde ihop med Bernard och Adam (som vi förresten mötte i Mt. Arapiles för två veckor sedan!). Men eftersom de skulle tillbaka till Adelaide vid 14-tiden var vi tvungna att skynda oss. Vi lämnade lägret strax efter 8 och var uppe vid top camp vid 9.30. Fortsatte beslutsamt upp till toppen där jag var tvungen att offra mina kalsonger som toapapper. Skita på toppen av berg är ju alltid kul. Buskagen däruppe var så höga att man inte såg sina fötter, så lite ormparanoia hade man nog. Vi riggade repet och Heiko firade ner sig och städade. När han var färdig och jag drog upp repet insåg jag att han glömt sin ryggsäck hos mig. Så jag fick gå hela vägen ner längs Central Gully med två säckar. Eftersom det är i det närmaste klättring som gäller firade jag ner säckarna med klätterrepet längs vattenfallet. Som tur var kom Bernard och Adam från sin avslutade klättring och de hjälpte mig med en av säckarna ner till top camp. Därefter vandrade jag neråt med säckarna ända till vårt läger. Jag var nere vid 12.45. Vi packade ihop våra saker, lämnade tillbaka repet till Justin och gav oss av. Vi såg kängurur och emuer på vägen. Vi stannade i Pt Wakefield och tankade och käkade hamburgare. Sedan raka vägen till Adelaide.
Flakes of Mind 