Två veckors ren vildmark runt Tasmaniens sydkust. Tåg från Adelaide till Melbourne. Färja från Melbourne till Tasmanien. Sedan har vi inte löst någon transport. Vare sig till Hobart eller till Cockle Creek från Hobart. Vi funderar på att lifta.
Förberedelser
Jag och Andrew handlade mat på Coles i Adelaide. Allt är strängt ransonerat. Vi köpte miljarder plastpåsar som vi spenderat hela kvällen med att packa. Just nu har vi 11 prydliga påsar med 3 frukostar, luncher, middagar separat packade, 3 påsar med 11 GORP-påsar och 1 kaffepåsar vardera. Hela kalaset går på ca $8 per dag per person, vilket är bra jobbat. Då fick vi dessutom hur mycket havregryn som helst över! Dessutom laminerade vi kartan. I morgon ska jag fotokopiera kartan så att alla har varsin. Simon ringde. Han har kommit fram till Sydney lyckligt. Nu är det midnatt och hon är 16.30 hemma.
Gjorde några kompletterande inköp inför resan: tvål, duct tape, innersovsäck i fleece samt en grip till Trangia. Kopierade guideboken samt kartan och lämnade tillbaka böcker på biblioteket. På grund av vissa logistiska missar fick jag cykla till stan och tillbaka inte mindre än tre gånger idag! Eftermiddagen och kvällen har gått åt till att skära presenning och packa all utrustning. Jag önskar jag hade en våg, för nu är ryggsäcken förbannat tung! Mat, vatten och bränsle väger ju sitt. Klätterutrustning och kläder väger också en del. Kök, diskborste, diskmedel, hygienartiklar, regnställ, batterier, kamera, film, ficklampa, kniv, karta, kompass etc etc gör att säcken nog är uppe i närmare 30 kg.
Ola har kommit hit med alla sina grejor och håller på att packa just nu i vardagsrummet. Andrew sliter med sin uppsats och packar samtidigt. Jag är klar med både skola och packning. Nu ska jag skriva brev till Cissi och sedan gå och lägga mig.
Adelaide-Hobart
Tåget Overland mellan Adelaide och Melbourne försenat nästan 1 timme. Två tråkiga filmer visades. Jag och Ola köpte mikrad kyckling och nudlar i restaurangvagnen. Svenska tåg är bra mycket bättre!
Checkade in på ett vandrahem i Chinatown. Vaknade tidigt (6.15) och tog taxi till färjan Spirit of Tasmania. Buffet – all you can eat! Frukost, lunch och middag. Andrew och jag njöt av middagen och mådde gott medans 90% av passagerarna led av sjösjuka på grund av de vilda vågorna mellan Australien och Tasmanien.
Väl i Devonport tog vi in på Molly Malone’s med irländsk pub, som tyvärr var stängd när vi kom dit. Pratade med en kille från SF, CA som bodde i samma rum som oss.
På Backpacker’s Barn köpte jag och Ola damasker: ett mycket bra köp skulle det visa sig. Vi registrerade oss och fick tips av ägaren om the South Coast. Bussen till Hobart var full, så vi gick till motorvägen och började lifta. Ola fick lift först. Jag och Andrew fick lift halvvägs till Launceston av en rallyförare. Resten av vägen av en ultrakristen kultmedlem av Unification Church. Han hävdade att Gud var med honom inför varje vansinnesomkörning och jag blev övertygad att om vi överlevde denna bilfärd så kan vi klara av vad som helst i vildmarken sedan…
Turligt nog mötte vi Ola utanför Transit Backpacker’s i Hobart. Checkade in och gick till Salamanca och åt kinesiskt. Andrew fixade skjuts av två amerikanska (södern) killar till Cockle Creek, som bodde i grannrummet på vandrarhemmet. Vi betalade en dags bilhyra åt dem ($20 vardera) vilket var bra billigt för att komma till världens ände.
Insteget
Började vandra efter att ha bytt några ord med en kille som solo:at hela vägen, samt en ranger som utantvekan måste varit bög. Mötte ett återvändande party som var imponerade av våra 34 kg packningar. Vandrade längs myr-landskap och gles skog. Campade vid South Cape Rivulet. Stor sandbank. Såg två väldigt oskygga wallabyer. Hängde vår packning.
Nästa dag började vi med att simma över det strömma utflödet av South Cape Rivulet. Vandrade över South Cape Range (höjd 429 möh). Terräng regnskog och lerigt. Jag snubblade och slog upp jack i pannan. Slog läger vid Granite Beach. Andrew råkade döda en närgången wallaby. Hämtade vatten (som vi renade genom pumpen) från ett vattenfall.
Vandrade längs Granite Beach där vi såg enorma sjögräs och en rutten strandad säl, samt havsörn! Kom ut i Surprise Bay och beundrade utsikten. Vadade (drygt midjedjupt) över. Fortsatte mot New River Lagoon. Högt vatten, så vi gick obanat (väldigt tätt; och vi rev oss ordentligt). Traskade över den enorma sandbanken. Tvekade över vadningen, men gjorde det till slut. Kallt, men härligt när vi väl var över. Firade med en skål i Whisky. Slog läger och Ola tillkännagav att han skulle vända tillbaka. Svårt beslut som satte igång många tankar hos oss alla…
The Split
Splittade mat och bränsle och kök på morgonen. Ola vände tillbaka och jag och Andrew rodde över New River Lagoons utflöde i hård vind. Gick längs Prion Beach i hård blåst. Turades om att bryta vinden.
På avstånd såg vi en Tasmansk pungdjävul. Samlade vatten från en flod och fortsatte över Menzies Bluff till Deadman’s Bay. Ösregn, så vi slog läger efter att ha ätit lunch. Vilade hela eftermiddagen. Tvättade mig på kvällen och vi lagade lunch.
Ironbound Range-bestigning
Besteg Ironbound Range genom 900 höjdmeters regnskog. Fuktigt, mossigt och haglade på oss vid toppen. Samlade vatten i en hög bäck (ingen puritab). Värmde drinkmixen och åt digestive och choklad. Såg ända bort till Cox Bight från toppen. Nedgången var i öppen terräng. Slog läger vid Louisa River (i en skogsdunge).
Drygt halvvägs
Nästa dag vandrade vi över Louisa Plains, lunch vid Point Eric, sedan norrut genom Southwest Conservation Area. Fina boardwalks ända till Melaleuca. Fint väder. 32 km den dagen! Pasta samt organisering av utrustning, bränsle och mat.
Såg världens regnbåge på morgonen. Småduggade, fast vi fick sedan fint väder hela vägen till Bathurst Narrows där vi rodde över och lunchade på nordsidan. Vidunderlig utsikt. Lite senare i en brant backe tappade jag nästan balansen men fick turligt nog tag i ett rep som var fastgjort precis just när jag behövde det! Campade efter att ha korsat Spring River över en trädstock. Lerig terräng.
Lera, skogsbrand och inflammerad hälsena
Helvetesdagen började med uppgången på Lost World Plateu. Över knäna i lera 3 ggr under en halvtimme. Andrew’s hälsena dålig. Skar upp sitt liggunderlag för att få en platta för hälen. Det gick sakta för oss och vi nådde Crossing River efter mörkrets inbrott. Gick drygt 10 timmar i sträck.
Blöta kängor och leriga damasker och byxor. Såg en stor skogsbrand på avstånd (söderut). Den förföljde oss på ca 2 dygns avstånd några dagar, vilket gjorde att vi gick i rask takt. Den växte sig så stor att den fick sitt eget vädersystem omkring sig! Fascinerande, men lite skrämmande.
Ännu mer lera
Crossing River till Junction var lerigt, men McKays Track norrut till Scott’s Peak var ännu lerigare! Nådde till slut campingplatsen och käkade lunch efter att ha avregistrerat oss. Satte oss vid vägkorsningen och väntade på lift. Vid skymningen började det regna så vi återvände till campingplatsen och satte upp tält. Käkade middag i regnskyddet som fanns där. Sov.
Framme…?
Jag packade ihop tält medan Andrew gick upp till korsningen. Helt ensamma i området (inga fiskare och inga campare). Jag packade mitt topplock med regnställ, müslibars, choklad och vatten och började gå. Andrew stannade med sin egen och resten av min packning. Mötte två indonesiska fågelskådare som jag bad plocka upp oss ifall vi fortfarande var kvar när de skulle hem på kvällen. Gick ca 13 km innan de + Andrew kom och plockade upp mig. Som tur var skulle de återvände tidigare än de tänkt. Vi blev avsläppta strax utanför Maydena. Fick lift efter ca 1½ timme av en schweiziska ända till Hobart och vårt vandrarhem Transit Backpackers. Vi köpte mat och gjorde 6 STORA burgare och 4 kalkon och Colslaw Sandwiches. Åt tills jag var tvungen att lägga mig ner. Diskade och duschade och somnade.
Flakes of Mind 